mjodå, sakta men säkert. Alice har börjat på förskolan och det går kanonbra. 15 timmar per vecka , så 5 timmar om dagen tisdag, onsdag och torsdag är hon där. Det är skönt för oss båda, hon får leka av sig, jag får lite egen tid med nea och bäst av allt, vi får lite distans från varandra och det är nyttigt. Nea har fått plats på samma avdelning 26e maj. Sen blir det till att söka jobb på allvar. Igår var jag på en anställningsintervju, för ett semestervik förvisso, men alltid nåt. Det gick inge vidare. Visst jag har utbildning, men jag har ju inte jobbat speciellt mycket efter gymnasiet, har ju bara varit på smällen och mammaledig på löpande band. De ville ha någon med lite mer erfarenhet eftersom jobbet kräver ganska mycket erfarenhet och ensamansvar. Men det löser sig. I veckan ska jag ringa till lite fler ställen och bara hoppas på det bästa. Nu söker jag lite på halvtid kan man säga, har ju fortfarande en av ungarna hemma på heltid. Fick höra att mölndal skulle ta tillbaks sina timvikarier och lägga ner resursenheten från 1a maj. Så då har jag troligen en chans att iallafall få gå på timmar och sådär. Alltid något. Vi får se, men jag anar en ljusning.

Allt börjar kännas lite bättre nu med allting. Har vant mig vid tanken på att det inte är jag och hasse längre. Den tanken har väl visserligen funnits ett tag och är väl inget jättenytt men det är nog först nu jag vant mig på allvar.Det finns stunder jag saknar, men jag måste säga att jag är nöjd med mitt liv som det är nu.