Idag har vi fått ett visningserbjudande på en lägenhet äntligen.

Det är en etagelägenhet på 105 m2 som förvisso ligger i kortedala men som har rätt mycket. Med tanke på att vi blir fyra inom en relativt snar framtid passar denna lägenhet utmärkt. Den har:

Badkar

balkong

dusch

hiss

möjlig internetuppkoppling

kabeltv

portlås

klädkammare

torktumlare + tvättmaskin i lägenheten

garageplats eller bilplats kan erbjudas

fin utsikt då den ligger på våning 9/9.

Det är inte alls säkert vi får den, men jag kan inte låta bli att ta ut lyckan i förskott! Tänk om vi får den! DÅ kan jag bli mig själv igen. Inte den jag är idag. Som det är nu känner jag inte alls igen mig själv. jag kämpar och kämpar men får bara dålig kritik överalltifrån. Mamma tycker jag är divig, mästrande, provokativ, egocentrisk, att jag kör med alla, saknar tålamod, klagar å gnäller. Hon tycker jag är för rak och hon saknar "go" och "jävlar anamma" i mig. Min pappa vill inte prata eller diskutera med mig. igår när jag ville prata, förklara och be om ursäkt så ignorerade han mig och gick ut. Hasses mamma tycker jag kör med  honom, att  jag kommenterar honom, att han får göra allt och kläcker ur sig smidigheter som "hur ska du klara en till, om du tycker det är så jobbigt med en?" och "varför valde du honom om du ändå aldrig verkar nöjd?"

    Jag får kritik överalltifrån och jag tror det beror på att jag inte känner mig hemma i vetlanda. "vantrivseln" (egentligen helt fel ord, skulle kanske hellre säga osäkerheten, eller "ohemmakännigheten") har förändrat min personlighet. Jag tror det blir bättre om vi flyttar hit, till göteborg. Jag kan nästan GARANTERA att jag blir bättre, eftersom jag kommer må bättre.

Jag har ju så mycket mer i göteborg än i vetlanda.

   Så snälla alla ni som läser, håll tummarna för oss!

Hasse är väl sådär glad över att flytta hit, men han vill göra det för min skull. han är villig att ge det en ärlig chans precis som jag gjorde i vetlanda. det är rättvisa. och vad gör man inte för varandra?

  Tänk om jag får chansen att få komma en bra bit i arbetet med att reparera mig själv igen?

   det finns dock ett bekymmer. Eller bekymmer och bekymmer, det är väl egentligen bara ett lyxproblem och det är hyran. Den kostar 100 kronor mer än vad vi angett som maxhyra! Alltså 7600 i månaden. Men det kostar så att bo nu, inte sant? Och vi är två. Med två extrakonton att plocka ifrån om det krisar. Pappa var inte positiv till att plocka från extrakonton men jag är. Jag har chansen att bli lycklig igen!

Datorn hemma är trasig, därför har jag inte varit här på ett ganska bra tag.

Å det har hänt en massa grejer som jag inte kunnat skriva om.

En av grejerna är att jag kände mig lite konstig för, ptja omkring två veckor sen, så jag gjorde ett graviditetstest. Jag visste egentligen inte på datumet när jag skulle ha mens men nog var det runt då. Hur som helst så fungerade inte graviditetstestet, kom inte ens nåt streck i kontrollrutan så jag sket i det.

   Karolin och Noah kom och hälsade på onsdagen. Eller var det torsdagen...? Det var trevligt. Jag och karolin gick å bowlade en kväll och karolin uppfann en minst sagt egen stil att få iväg klotet. Hur det gick kan ni säkert gissa, jag förlorade stenhårt. Som alltid.

   Lördagen efter bowlandet fick jag åter för mig att göra ett graviditetstest. Inte för att jag egentligen misstänkte något men vafan, jag hade ju ett hemma och ja.. så jag pissade på stickan, satte på skyddshylsan och la den på handfatskanten. I väntan på att de oändligt långa 2 minuterna skulle gå borstade jag håret. helt onödigt.

   Efter ca 2 minuter hade det gått 2 minuter (eller?) och jag tittade på stickan. Vad jag såg där, jo ett plus! ETT PLUS! Vilket innebär att jag är gravid igen! wihooo!

   Fortfarande med testet i handen sprang jag ut i hallen och ropade på karolin. "Karolin! Karolin! Kom hit! Kom hit, NU!" stackars karolin trodde nåt allvarligt hänt. Men men!

   Jomen. Så så är det nu. jag är gravid, om allt går bra får alice en syster eller bror i Maj. Jag vet, jag är inte så långt gången än men vi hoppas att det går som det ska. Eller hur?

Idag är jag inte fullt lika uppretad som igår. Men jag står fast vid allt jag sagt, även om jag kanske tog i lite för hårt. Kunde utelämnat alla svordomar till exempel. Men de behövdes, just då. Vill fortfarande helst slippa se eller träffa henne men vågar jag iallafall påstå att jag inte tänker göra nåt som jag sen ångrar. Hasse har lovat att han ska prata med hoom. Känns skönt att han visar lite stake.

   Idag har jag och hasse varit och spelat minigolf med adam och anton. Det var trevligt. Alice satt i vagnen och var ganska snäll hela tiden, bara mot slutet hon tjurade till lite, Men efter lite välling somnade hon gott så det vart inga problem. Jag och Adam kom på delad sista plats (jag säger ju att jag är typ sämst på spel, adam hade säkert bara otur). tvåa kom anton och segrade gjorde min älskling. Grattis!

   Idag skulle hyllan från ikea komma. Men snubben som körde hit den ringde från ekenässjön idag och meddelade att hans bil oturligt nog gått sönder så den kommer imorn istället. Hoppas den hinner komma så att jag hinner hjälpa till att sätta ihop den innan jag åker till göteborg. Mamma/mormor kommer och hämtar mig och Alice imorn redan. Efter all skit och tjafs med susann kände jag att jag ville komma ifrån vetlanda redan igår men mamma kunde inte då och i nuläget har jag inte några direkt extrapengar att lägga på tågbiljett. Så jag får vackert vänta till imorn. Iallafall en dag tidigare en det var bestämt från början.  Kan tyvärr inte skrivanågot därifrån då jag inte kommer ha någon dator tillgänglig, smsblogg är nog inget för mig och jag lär inte orka pallra mig ner på stan till biblioteket för att blogga heller. Så det kan bli tomt från å med nu och en vecka framöver. Om jag inte hinner skriva imorn då.

Ha det!

På Hasses mamma. "Varför valde du honom då, om du ändå aldrig är nöjd?" Hur fan kan du ens med? Att du orkar med dig själv.

(detta är inte originalinlägget. Jag tog bort det. Ni som läste det ska veta att jag menade varje ord, men för allas trevnads skull tog jag bort det)

Idag har inte hänt mycket heller. Gjort ett storkok mat till Alice, Baby Bolognese, eller stavas det så? Hon åt 3 skedar sen var det inget att ha. Märkte sen att hon skitit rejält så det kan varit därför hon inte vill ha. Ingen vill väl käka mat med hela röven full av bajs? Sen lagade jag mat åt oss och sen en god drink av glass, kokosmjölk, lime och ananas till mig och Hasse till efterrätt. Sen var görgo! Hasse fäste sladd vid väggen och skruvade upp Alices nya lampa, en orange sjöhäst (den är faktiskt finare än det låter och passar dessutom in i rummet).

    På fredag vankas det göteborgsresa för mig och Alice. Mamma/mormor kommer och hämtar oss. Hasse kommer på Tisdag och så stannar vi till Lördag veckan efter. Vi hade tänkt träffa lite av mina kompisar och familj och så kanske gå på liseberg. Om man nu vågar åka nåt där, är ju inte säkert efter all skit som hänt där. Känns ju jävla tryggt att befinna sig 25 meter upp i luften med vetskapen att man när som helst kan krascha i marken, eller? Eller är det just det som är spänning?

   På onsdag kommer vår hylla vi köpt på Ikea, eller snarare "runt onsdag" som de så fint sa på Ikea. Det är enstor och otymplig tv-möbel med skåp och lådor så att vi ska slippa plocka dvd-filmer hela tiden. Dessutom är den mindre klättervänlig och därmed minskar vi risken att Alice ramlar och slår sig fördärvad. Kalla mig curlingmamma om du vill, det pratades det om på båten i helgen, men det är väl inte fel att röja undan de onödigaste riskerna eller? Jag tror inte att livet blir nån vidare tuff överraskning bara för att vi barnsäkrar lite.

    Nepp nu ska min käre pajk få ta över internetandet.

Har suttit här en bra stund nu å lagt över bilder på bilddagboken och grejer. Check it out-  http://chivalia.bilddagboken.se

 Natti!

Då var man hemma från Tysklandstrippen då. Över lag har det varit kul, trots en del duster. Tycker jag fick lite missriktad kritik från Hasses mamma precis efter middagen på båten hemåt. Jag hade klagat 3 gånger på att vattnet Hasse hämtat till lillans välling vart för kallt. Jag vet inte, men det hela kom in på om jag skulle få fler barn, hur det skulle gå? Eftersom jag "bara klagar hela tiden". Känns surt och obefogat.

Annars har det varit kul. Efter en bilresa ner till trelleborg och en båtresa därifrån till travemünde bar det av till Lübeck över dagen. Därefter tog vi bussen tillbaks till travemünde och sen, 2 flak öl rikare, båten hem igen. Tog en liten omväg från trelleborg. Så det har varit mest åkande, men lite turistande har det allt blivit.

   Nu har Alice fått 2 tänder! eller ja, de har fortfarande inte kommit upp speciellt långt, bara någon millimeter, men dom finns där. Och så har hon lärt sig pela och försöker härma ordet "titta". Så med sitt knubbiga lilla finger pekar hon nu på allt och säger/viskar "t-tah!". nya skor har hon fått också, jättesöta små rosa-vita adidasskor med lite diskret mönster av blommor och fjärilar. Inte alls min grej att köpa "dyra" bebisprylar, men när jag såg dom blev jag kär!

Idag händer inte mycket vad jag vet. Det är rätt grått, fast om man tittar noga kan man se den ljusblå himmelen skymta bakom molnen. Vi ska väl ut till Lindås, Hasses föräldrar, och planera tysklandsresan.

   Japp för imorn är det dags för Tyskland. Första gången vi åker utanför sveriges gränser med Alice. Syftet med resan är inte riktigt klart för mig men det är alltid kul att hitta på något, så kanske är det just det som är syftet.

   Igår var vi på Ikea, jag, Hasse, Hasses kompis Anton och ALice. Köpte en tv-möbel som kostade multum och lite barnsäkerhetsprylar. Kantskydd, petskydd till eluttagen, klämskydd och lås till skåp och lådor. Väldigt nödvändigt faktiskt. Tand nummer 2 är på väg nu, inte brutit i genom än men väldigt snart. Hoppas jag.

Nu har Alices första tand trängt igenom! Igår gjorde den det. Den syns knappt, vet inte om det beror på att det är både händer och tunga ivägen för det mesta plus att hon blir jättearg och slänger med huvudet fram och tillbaks när man kollar efter, eller om det är för att den ännu är så yttepytteliten. Men man känner den med fingret, som en liten vass kant. Inte undra på att hon varit gnällig och svårmatad på senaste. Nere fram till vänster sitter den, och ptja, det är ju faktiskt på tiden att det kommer igång. Hon är ju trots allt 8 månader.

    Kryper gör hon bättre och bättre för varje dag! Det går både snabbare och stadigare och mer målmedvetet. Än sålänge går det i en lagom hastighet, rätt långsamt, blir inte så svårt att hålla reda på henne. Ännu, som sagt haha. Skada sig hinner hon dock göra snabbare än man hinner blinka. Här om dagen skrämde hon ihjäl mig. Hon stod på alla fyra och skulle sträcka sig efter en film när hon tippade över åt vänster, slog runt och dunkade sidan av huvudet i hyllan och sen bakhuvudet i golvet. Det gick jättefort och dunkade till rätt så rejält och jag tänkte "Shit nu fick hon hjärnskakning!". Hon låg för en sekund på golvet och såg förvånad ut, sen sköt hon ut underläppen och tjöt lite. Det gick över nästan lika fort som det skedde och blev vare sig bulor eller blåmärken och leken fortsatte precis som inget hänt. Så det såg nog mer dramatiskt ut än det var.

    Hasse har semester och det är nästan mer jobbigt än skönt. Han är spattig och rastlös och allmänt tjurig. Hittar småsaker att gnälla för och måste ha invändningar mot precis allt allt allt. För en liten stund sedan kom han in till mig och Alice och sa med en gnällig min "Alltså, Linn. Du måste verkligen sluta använda så mycket toapapper!". På frågan om hur mycket toalettpapper jag egentligen förbrukar när jag torkar mig i arslet svarar jag 2-4 per rövtork och han ser helt förskräckt ut. Av en Hans med fortsatt förskräckt min får jag sedan en lång och mycket övertygande förklaring: "Jag använder minsann bara 1 ark per torkning! ETT ark! Perforeringen är faktiskt till för att man enkelt ska kunna riva och använda just 1 ark! Varför tror du det finns ark egentligen?"  "Oh, jaha".

Det mest ironiska är att vi, precis innanför skithusdörren, har en hel bal med skithuspapper som i skrivande stund innehåller 56 obrutna rullar! Och hans största problem i tillvaron var just då att jag använde för mycket toalettpapper! 

Det är ju skönt med en bekymmerslös tillvaro!